M fick komma till Sofia på mottagningen idag och få resultatet från senaste magnetröntgen. Alla tre tumörerna har krympt ihop och behandlingen med Temodal och Avastin fortsätter. M står nu i kö för att operera in en port-a-cath för att slippa bli stucken varje gång. Ny röntgen blir om tre månader. Detta är faktiskt det första riktigt positiva beskedet vi får. Sedan första beskedet om hjärntumörerna i mars förra året har det bara varit oförändrat eller negativt.
Som vanligt blev Sofia bombarderad med frågor och det blev mycket information. Hon berättade bl.a. att hon har patienter som fått Avastin i ett år och fortfarande har effekt. Avastin är fortfarande inte godkänt mot hjärntumör i Sverige så M ingår i en studie där effekten ska utvärderas.
måndag 28 mars 2011
torsdag 10 mars 2011
Ny röntgen
M har fått kallelse till ny magnetröntgen den 22/3 och telefonmöte med Sofia den 29/3. Telefonmöte pga att M är i fjällen när Sofia först ville träffa honom och sedan var tiderna hos henne slut. Hoppas det funkar per telefon också.
Behandlingarna med Avastin har gått bra. Det enda som märks av det är att M blöder lätt och mycket av minsta reva. Än så länge har det inte tillkommit några nya symptom, inga tydliga i allafall. Han har haft ont i huvudet vissa morgnar och mår ibland illa innan han får i sig frukost. Huvudvärken tror han själv beror på att han druckit för dåligt och illamåendet på lågt blodsocker. Så kan det mycket väl vara. Sedan tycker jag att han oftare säger fel ord än förut, men det är svårt att säga säkert och det är olika från dag till dag.
Återkommer efter den 29:e....
Behandlingarna med Avastin har gått bra. Det enda som märks av det är att M blöder lätt och mycket av minsta reva. Än så länge har det inte tillkommit några nya symptom, inga tydliga i allafall. Han har haft ont i huvudet vissa morgnar och mår ibland illa innan han får i sig frukost. Huvudvärken tror han själv beror på att han druckit för dåligt och illamåendet på lågt blodsocker. Så kan det mycket väl vara. Sedan tycker jag att han oftare säger fel ord än förut, men det är svårt att säga säkert och det är olika från dag till dag.
Återkommer efter den 29:e....
torsdag 17 februari 2011
Återfall
En liten uppdatering om läget. Lugnet höll inte i sig så länge. Senaste röntgen den 3/2 visade att M´s tumör har växt. M´s läkare, Sofia, ringde förra tisdagen och berättade kort på telefon att tumören växt, inte hur mycket, och att han skulle börja behandlas med Avastin, en antikropp som hämmar nykärlbildningen. Behandlingen med Avastin inleddes i fredags. Det gick bra, M hade lite huvudvärk under helgen, men inga andra biverkningar ännu. Han ska nu, förutom ytterligare Temodalkurer, få Avastin varannan vecka så länge det ger effekt.
Vid besöket hos Sofia igår informerade hon om att den stora tumören som opererades i mars i princip har växt till sin ursprungliga storlek, 46x31 mm. Den lilla tumören är fortfarande inaktiv, men nu har det kommit en tredje tumör på vänster sida. Ganska liten även den. Allt detta på 3 månader under pågående cellgiftsbehandling. Nu följer ytterligare 2 behandlingar med Avastin, den 25/2 och 11/3, sedan röntgen igen för att bedöma om det har effekt. Det är ungefär 33% som får effekt av Avastin och det är bara att hoppas att M tillhör dem.
Vad ska man säga? Ingen hade kunnat tro det här. Varken M eller jag trodde att röntgenundersökningen skulle visa på någon försämring nu. M tycker att han har mått bättre och bättre sedan anfallen i början av oktober och det har inte dykt upp några nya symptom. Jag trodde att det var oförändrat som sämst. Nu håller vi andan och hoppas att nästa röntgen visar att Avastinet har bästa effekt.
Vid besöket hos Sofia igår informerade hon om att den stora tumören som opererades i mars i princip har växt till sin ursprungliga storlek, 46x31 mm. Den lilla tumören är fortfarande inaktiv, men nu har det kommit en tredje tumör på vänster sida. Ganska liten även den. Allt detta på 3 månader under pågående cellgiftsbehandling. Nu följer ytterligare 2 behandlingar med Avastin, den 25/2 och 11/3, sedan röntgen igen för att bedöma om det har effekt. Det är ungefär 33% som får effekt av Avastin och det är bara att hoppas att M tillhör dem.
Vad ska man säga? Ingen hade kunnat tro det här. Varken M eller jag trodde att röntgenundersökningen skulle visa på någon försämring nu. M tycker att han har mått bättre och bättre sedan anfallen i början av oktober och det har inte dykt upp några nya symptom. Jag trodde att det var oförändrat som sämst. Nu håller vi andan och hoppas att nästa röntgen visar att Avastinet har bästa effekt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)