Lite uppdatering

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Semestern är inne på sin andra vecka och vi är i Skåne hos mina föräldrar. Vi har varit här sedan i torsdags i förra veckan.

Under vistelsen här i Skåne har det varit väldigt varmt hela tiden. Vi har hunnit med att vara vid stranden i Yngsjö ett par gånger. I lördags var vi hos min morbror i Mellbystrand på den årliga släktträffen som vi alla ser fram emot. Det var som vanligt jättetrevligt och mycket god mat och dryck. De har dessutom pool så det blev en hel del badande under eftermiddagen. Söndag träffade vi min syster med familj. Vi hade fått lov att bada i min systers svärföräldrars pool så det gjorde vi under eftermiddagen. Otroligt härligt med pool när det är så varmt så att man kokar. Vi började längta efter en egen. Måndag var jag och M ute och åt middag på Bar B Ko i Krististianstad. Vi äter ofta där när vi är i stan. Trevlig restaurang och personal och väldigt god mat. Kolla här. Efter middagen åkte vi ner till Åhus och tog en Ottoglass på torget. Tisdag var jag och syrran ute på stan och åt grillbuffé. Trevligt på stan med mycket folk. Det är just nu Kristianstadsdagarna så det är trubadurer, konserter och dans överallt.

Vid lunchen på onsdagen börjar M plötsligt skaka i höger hand. Han har nyss varit ute och joggat, så vi hoppas först att det ska vara blodsockerfall. Han äter och dricker och lägger sig sedan på en filt på gräsmattan. När jag tittar till honom efter en stund skakar han ganska mycket, men är vid medvetande. Jag ger honom 6 extra kortison och efter en och en halv timmes skakande ringer jag ambulans eftersom jag nu misstänker att det rör sig om någon form av krampanfall. Ambulansen är på plats efter 7 minuter. De pratar lite med M och kollar blodsocker, puls och syresättning. Allt är bra. Vid det här laget är även M´s tal påverkat och han är inte riktigt med på vad som händer. När vi kommer in till sjukhuset i Kristianstad träffar vi på min kusin som jobbar vid ambulansen. Jag har inte träffat honom när vi har varit nere den här gången så det är kul att se honom, men omständigheterna kunde varit bättre. På sjukhuset klingar kramperna av och talet börjar komma tillbaka. De tar prover och kollar bl.a. saltbalansen. Resultaten från blodproven är bra och de tror att det kanske kan ha varit ett partiellt anfall. De kan inte göra så mycket mer, de har inte tillgång till M´s journal och har inte neurologkompetens på sjukhuset. M mår bättre och vi åker hem. På kvällen kommer skakningarna tillbaka och M tar ytterligare kortison. Han skakar väldigt och ingen av oss kan somna. Vid 2-tiden ringer jag sjukvårdsupplysningen, de tycker vi ska ringa 112 igen, men då avtar skakningarna plötsligt och vi går och lägger oss. Det blir lite sömn innan morgonen i allafall. Idag på förmiddagen var M glömsk, kom först inte ihåg att han åkt ambulans och att han skulle ta sina mediciner. Har haft lite skakningar i huvudet och ögonlocket idag och kroppen vill vända sig åt vänster när han reser sig. Konstigt hur det kan bli. Han har varit trött också och vilat i flera omgångar.

Igår var jag i kontakt med kontaktsjuksköterskan på KS och fick då en telefontid till dr. F, som är neurolog, idag. Ordinarie dr. S har semester. Dr. F ringer upp och vi pratar om vad som har hänt. Han tyckte också att det lät som ett krampanfall och ordinerar Keppra, en medicin mot partiella krampanfall. Jag får också schema på hur kortisonet ska trappas ner igen. Får en besökstid hos dr. F på tisdag. Det är lite strul med att få tag i Keppra eftersom dr. F har skrivit ut en förpackning på 50 tabletter. Efter lite ringande hit och dit ändras förpackningsstorleken till 100 tabletter och mina föräldrar hämtar ut medicinen på ett apotek när de är i stan. M tycker han mår bättre när han tagit en tablett, men jag vet inte om effekten kommer så fort. Jag märker inte någon skillnad. Han blir tröttare i allafall och det kan man bli av sådana här läkemedel.

I morgon bär det av hem till Södertälje, det ska bli skönt att komma hem så att vi kan åka in till KS om det skulle vara någonting. Egentligen skulle vi åkt ner till Hyllie idag och hälsat på goda vänner, sovit över där och åkt till Södertälje i morgon, men de var snälla nog att komma till oss i stället. Härligt att träffa er!

Just nu känns det som om allt bara går åt fel håll, jag hade hoppats att M skulle slippa ta ep-medicin. Det känns så tungt det här. Det känns som om jag är ensam med tre barn. Nu ska jag gå och försöka sova och hoppas att M är bättre imorgon.