Syster med familj åkte hem i söndags. Det var varit en väldigt trevlig helg. Intensivt med tre livliga och lite trotsiga pojkar på 3 år. A lekte med dem och tog hand om dem i princip hela tiden så de lekte bra själva längre stunder.
M var lite tröttare igen under veckan som gick, men idag är det mycket bättre. Tror att det blev för mycket förra veckan. Han var på jobbet måndag-tisdag och jobbade hemifrån en del onsdag-fredag. Sedan besök i helgen. Han fick några hjärnsläpp, små saker, men som ändå känns konstiga. Ibland hade han svårt att hitta orden, det är lite till och från. Sedan upptäckte jag att han darrade mycket på händerna och ibland såg det ut som han darrade i hela kroppen. Det har jag inte sett förrut. Skönt att det har gått över igen för jag känner mig spänd av minsta lilla förändring.
I morgon är det dags för cellgiftskur nr. 4 av 9. Blodvärdena är ok, B-lymfocyterna är låga, endast 0,2, men de totala vita är väldigt bra så kuren startar ändå som planerat. Den här gången vet vi att det kommer att gå bra och att cellgifterna inte kommer att påverka M särskilt mycket.
På fredag är det fest med hela fabriken där jag jobbar. Vi ska åka båt från Södertälje till Stockholm och sedan äta middag och dansa på en annan båt där. Har inte varit på fest på evigheter så jag ser verkligen fram emot det. Mina föräldrar kommer över helgen och supportar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag vet precis vad du menar med att du blir rädd för alla förändringar och symptom som du ser hos M.
SvaraRaderaMan blir ju så orolig och man kan inte slappna av alls egentligen.
Vid varje positivt besked mamma fick så var jag så glad...i 5 minuter, sen kom tankarna på att det kommer att bli sämre. Vi visste ju från början att det inte fanns något hopp...
Men det är skönt att ni kan njuta lite av tiden tillsammans och ändå ha lite kul. Det är ju jättebra att han orkar jobba också, även om det tröttar ut honom, men det är ju nyttigt att han får känna sig behövd.
kram på er