M mår bra igen nu, hoppas det håller i sig så att vi får njuta av dessa fyra "lediga" veckor. Det tar hårt på mig när det är någonting som inte är bra. Biverkningar av strålningen i form av samma symptom som tumören gav var att vänta, men det är ändå förbaskat obehagligt. En massa känslor kommer upp och osäkerheten och oron gnager. Är det VERKLIGEN bara biverkningar eller är det TUMÖREN som har växt på sig igen? Hur mycket jag än försöker tänka positivt och hur mycket vi än försöker leva som vanligt hänger sjukdomen över oss hela tiden. Den finns hela tiden i bakgrunden och ingenting blir riktigt roligt.
På morgonen åkte jag med katten till veterinären för kastrering och ID-märkning. Hämtar honom igen efter jobbet. Då är han pigg och kelig. Lilla kisse som skänker oss så mycket glädje. Han kom verkligen till oss i rätt tid. Efter att jag lämnat katten hos veterinären åker jag på repetitionsutbildning i brandkunskap som man ska gå på jobbet lite då och då. Ingenting komplicerat. Jag vet hur man sköter en brandsläckare, men man måste tydligen visa att man kan det också. Annars blir det inte så överdrivet mycket gjort på jobbet idag. Måndagens incident gör att allt är rörigt, jag är okoncentrerad och får ingenting gjort igen. Längtar väldigt mycket efter semester nu, det är drygt 5 veckor kvar tills dess.
I augusti börjar A i förskoleklass och ikväll går jag på informationsmöte om det. Många föräldrar är kritiska till att det är så få personal på så många barn. Jag tycker samma sak, men jag orkar inte engagera mig i det, tyvärr. Det är det andra som gör så bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar