Magsjuka veckan lång

Måndagen den 22/3 har jag läkartid. Känner inte att jag är kapabel till att jobba, min psykolog tycker också att jag ska vara sjukskriven ett tag till. Blir sjukskriven t.o.m. 11/4. Min kusin ringer och kollar läget. Många hör av sig, tyvärr är jag inte lika bra på att höra av mig själv. Det blir bara inte av. M joggar en runda på fm också. Han känner sig trött efteråt och tror kanske han tog i för mycket. När vi hämtat barnen åker vi och gör några ärenden. Efter middagen börjar M känna sig spänd i magen. Vi funderar på om han kanske har ätit för mycket. Han har stor aptit nu när han äter kortison och har svårt att känna när han är mätt. Jag blir genast mycket orolig när han inte mår helt perfekt.

Tisdagen den 23/3 är M fortfarande dålig i magen och jag lämnar själv barnen på dagis. M ska till logopeden här i stan på fm, men när han kräks så avbokar vi snabbt det. Efter toabesöket känner M sig bra och vill absolut åka ner på stan för att komma ut lite. Jag är tveksam. Han har ofta sagt att han känner sig bra, men kräks 10 minuter senare när han är magsjuk. Åkte i allafall ner på stan, lämnade in mina sjukintyg på jobbet och gick lite ärenden. Tog med sushi hem. M känner sig återställd på em, vi vet inte om detta var riktig magsjuka eller någonting annat.

Onsdag 24/3 åker M och jag till IKEA och handlar hyllor till A´s rum. Gör lite andra ärenden också. Letar efter en dosett med alarm eller en alarmklocka med mer än 2 alarm per dag till M, men hittar ingenting. På em kommer M´s arbetskamrater på besök. De är väldigt omtänksamma. Har skickat tidningar och blommor till M och nu har de med sig bl.a. en artikel om en kille som har samma diagnos som M och som har levt med det i 4 år. På kvällen ringer vi och grattar min mamma som fyller 59 år. M åker med A på gympan. A är väldigt nöjd över det.

Natten till torsdag 25/3 blir jag också magsjuk. Kommer inte ihåg att jag mått så dåligt någongång. Jag brukar få ont i magen och bli väldigt trött, men den här gången mår jag rejält illa och har diarré. Kräks inte, det brukar jag inte göra. Har feber också. Är helt däckad hela förmiddagen. M får ta barnen till dagis själv vilket går bra. Får bara i min en actimel och en dietdryck under dagen, men äter middag på kvällen. Det är meningen att jag ska följa med M till KS på en generell strålningsinformation, men M får åka själv. Svärmor hämtar barnen på dagis som det är bestämt sedan innan. A är trött och hängig när de kommer hem. Vill inte äta och har 38° feber. Hon kräks inte, men det kanske är en släng av magsjuka ändå? Hon fick Alvedon före läggdags och somnar gott. Får min deklaration. Får rejält med pengar tillbaka på skatten. Jätteskönt. Det behövs nu! Min kollega ringer under dagen och kollar läget. Uppskattas. Vi har jobbat tätt ihop i 2 år, nu ska han sluta på gruppen och göra annat. Han berättar lite om vad som händer på jobbet, det är lite turbulent där just nu. Skönt att inte behöva gå dit.

Fredagen 26/3 mår A bättre. Skönt! Svärmor sov över, det kändes bra att ha någon extra vuxen på plats. E har blivit rejält förkyld. Själv känner jag fortfarande av magen, men är mycket bättre. M har blivit kallad till vår husläkarmottagning för att kolla blodsockret. Blodsockret är bra. Kortisonet håller vi dessutom på att trappa ut nu så det kommer nog inte att bli några problem framöver heller. Jag har tid inbokat hos psykologen på fm, det kommer jag i väg på. Precis när jag är på väg dit ringer min chef och bjuder in mig på en hälsodag som de ska ha på jobbet på måndag. Känner inte mig i form för det, men lämnar det öppet. Hon berättar också vad min bonus i år blir. Mer tillskott i kassan! På kvällen kommer min syster och stannar över helgen. Mycket trevligt.

Lördagen den 27/3 är allt lugnt med magarna förutom att jag fortfarande känner av min. Vi tar det lugnt hela dagen, jag fixar bl.a. påskris. Vår katt, snart 5 månader, tycker påskriset är spännande och vill gärna leka med det. Det vill inte jag att han ska göra. Hämtar sushi till middag på kvällen. Lika gott som vanligt. E är väldigt förkyld och hans förkylningsastma gör sig påmind. Han har inte haft så mycket besvär av den i vinter annars. När han äter lördagsgodis på kvällen och äter en center tycker han det är så äckligt att han kräks. Det är bara lite så vi tror han bara blir äcklad. Det hände ganska ofta när han var liten att han blev äcklad och kräktes när han åt någonting han inte gillade, men det var längesedan nu.

Söndagen den 28/3 är jag fortfarande bubblig i magen och E hostar som en tok. Jag börjar dessutom få ont i halsen nu. Efter lunch åker vi iväg för att shoppa lite. Vi hinner med en affär där vi köper skor till A, E och M, sedan vill E hem. Inte ens fika går att locka med. Vi åker hem igen och köper fika på vägen hem istället. Tur att vi åker hem för när vi har fikat kräks E ordentligt. Det blir inte mer av det. Han är trött på kvällen, men sedan mår han bra.